Små gröna lyktor och blommor i en korg
vid ett vackert torg
i staden Vänersborg
lyste mot rönnar vid grinden till ett hus,
gav åt kvällen rymd och ljus.
I dofter från tågverk och tjärfat vid en bod
där poeten stod, full av ädelmod,
spirade grönskan som vävde hans idyll,
skir som en gardin av tyll.
I ett vårligt vemod såg han Frida vandra
bort mot vida slätter och bergsilhuett,
behagande vacker och leende kokett,
drömmande om månen i ett spanskt Alhambra,
tog små nätta steg i en fransk menuett
till toner från stadens stråkkvartett.