När vi går i sena timmar bort mot kullarna vid Gum
faller skymningen vid åkrar och vid vall.
Vänligt varligt svävar dimmor in i dungars mörka rum.
Vänerns nattbris blåser ljum mot Höge Hall.
Här har stormän en gång vistats, här har kungar vandrat fram.
och sett stridsmän dra i fält i rad på rad.
Där kung Olof och kung Inge en gång stått vid åsens kam
ser vi månsken över Hallemarkens mad.