Vers 1 & 2 (av 4)
En höstdröm över Kållands fagra riken
kan stanna vid ett sund i Ullersbro,
när morgondimman lättar över viken
och Kinnefjärdens nattvind gått till ro
Den drömmer om en resa genom tiden
och dröjer vid ett gammalt bönehus
En resa genom tid som är förliden,
en bönestund i tillförsiktens ljus
Drömmen flyger vidare mot Eken,
stannar vid ett medeltida slott
Tänker på hur stormar följts av bleken
vid en borg där biskopar har bott
Grubblar huru stormaktstidens grevar,
danade av krig och av kultur,
kunde i en tid då landet trevar
söka sig till ron i vår natur.
