Augustimånen lyser över Österplana vall
och speglar sig i strömmarna vid Bratteforsens fall.
Den ger åt kalkstensklevorna ett sällsamt ornament
med skuggor och reliefer över Bergets fundament.
Ljuset flödar ymnigt över fuktäng, kärr och mad.
Det strålar såsom änglars dräkt vid oxlarnas arkad.
Forsens melodier rymmer dröm och elegi.
Dess röst från det förflutna blir en rytmisk fantasi.